Islam Fördömer Terrorism

LADDA NED BOKEN

Download (DOC)
Kommentarer

BOK KAPITEL

< <
3 / total: 8

KORANENS SYN PÅ KRİG

I koranen presenteras krig som ”en oönskad skyldighet” som måste utföras med strikt iakttagelse av särskilda humana och moraliska riktlinjer och som inte får tillgripas utom när det är absolut oundvikligt. I en vers i koranen, förklaras det att de som börjar krig är de icke troende och att Allah inte godkänner krig:

…Var gång de tänder krigets eldar, låter Gud dem slockna. Deras hela strävan är att störa ordningen på jorden och att sprida sedefördärv - och Gud är inte vän av dem som stör ordningen på jorden. (Surat al-Ma'ida, 64).

Om det uppstår en konflikt, innan de vidtar ett krig, måste de troende vänta tills striderna blir obligatoriska. Troende får kämpa först när den andra parten attackerar och inga andra alternativ än krig kvarstår:

Men om de lägger ned vapnen skall de se att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. (Surat al-Baqara, 192).

öldürmek, cinayt
A view of present-day Madinah, the city to which the Prophet Muhammad (saas) and the Muslims emigrated and established their own polity.

En närmre granskning av profeten Muhammads (saas) liv visar att krig var en metod som tillgreps i defensivt syfte enbart i oundvikliga situationer.

Uppenbarelsen av koranen till profeten Muhammad (saas) fortsatte under en period av 23 år. Under de första 13 åren av denna period levde muslimer som en minoritet i förtryck under en hednisk order i Mecka. Många muslimer trakasserades, misshandlades, torterades och till och med mördades och fick sina hus och ägodelar plundrade. Trots detta ledde muslimerna sina liv utan att tillgripa våld och kallade alltid hedningarna till fred.

När förtrycket av hedningarna eskalerade outhärdligt emigrerade muslimerna till staden Yathrib, som senare döptes till Medina, där de kunde upprätta sin egen ordning i en friare och vänligare miljö. Även om de upprättat sitt eget system kom det inte på fråga att ta upp vapen mot de aggressiva hedningarna i Mecka. Först efter följande uppenbarelse, befallde profeten (saas) sitt folk att förbereda sig för krig:

Tillåtelse att kämpa har de mot vilka ett orättfärdigt krig förs - och Gud har makt att ge dem stöd - de som i strid mot all rätt jagas bort från sina hem därför att de säger: "Gud är vår Herre!" (Surat al-Hajj, 39-40)

I korthet, muslimer var tillåtna att föra krig bara för att de var förtryckta och utsatta för våld. För att uttrycka det på ett annat sätt, Allah beviljade tillstånd för krig endast i defensivt syfte. I andra verser varnas muslimer för att använda onödig provokation eller våld:

Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare. (Surat al-Baqara, 190).

Efter avslöjandet av dessa verser, inträffade flera krig mellan muslimer och de hedniska araberna. I inget av dessa krig var dock muslimerna den anstiftande parten. Dessutom inrättade profeten Muhammad (saas) en säker och fredlig social miljö för muslimer och hedningar genom att båda signerade fredsavtalet Hudaybiya, vilket medgav hedningarna de flesta av deras förfrågningar. De som bröt mot villkoren i avtalet och åter startade fientligheterna var hedningarna. Med snabba konverteringar till islam mönstrade de islamiska arméerna en stor flotta mot de hedniska araberna. Men, profeten Muhammad (saas) erövrade Mecka utan blodsutgjutelse och i en anda av medkänsla. Profeten Muhammad (saas) hämnades inte på de hedniska ledarna i staden. Han skadade inte någon av dem, förlät dem och behandlade dem med den största förståelse. Hedningarna, som senare skulle komma att konvertera till islam av egen fri vilja, kunde inte låta bli att beundra en sådan ädel karaktär i profeten (saas).

Inte bara under Meckas erövring, utan också under alla strider och erövringar som gjorts under profeten Muhammads (saas) tid, har oskyldiga och försvarslösa människor skyddats minutiöst. Profeten Muhammad (saas) påminde de troende om detta flertalet gånger och genom att själv praktisera det blev han en förebild för andra att följa. I själva verket ledde han de troende som var på väg att gå i krig med följande ord: ”Gå i krig i anslutning till Allahs religion. Rör aldrig de äldre, kvinnor eller barn. Förbättra alltid deras situation och var snäll mot dem. Allah älskar dem som är uppriktiga”. Allahs sändebud (saas) klargjorde också attityden muslimer måste anta även när de är mitt i en rasande kamp:

Döda inte barn. Undvik att röra vid människor som ägnar sig åt att dyrka kyrkor. Mörda aldrig kvinnor och äldre. Sätt inte träd i brand och skär inte ner dem. Förstör aldrig hus!3

mekke, kutsal şehir

De Islamiska principerna Allah förkunnar i koranen står för profeten Muhammads (saas) fredliga och tempererade politik. I koranen, befaller Allah troende att behandla icke-muslimer vänligt och rättvist:

Gud förbjuder er inte att visa godhet mot dem som inte bekämpar er på grund av er tro och inte driver ut er ur era hem, och Han förbjuder er inte att bemöta dem med rättvisa. Allah älskar dem som är rättvisa. (Surat al-Mumtahana, 8-9)

kabe, mekke

The Ka'aba, to which almost two million Muslims come every year from the four corners of the world, is a symbol of the peace and compassion that are an integral part of Islamic teaching.

I ovanstående vers framgår det hur muslimer bör bete sig mot icke-muslimer. En muslim bör behandla alla icke-muslimer vänligt. I en situation där denna fiendskap orsakar våldsamma attacker mot muslimer, det är då de för krig mot dem. Muslimer bör agera rättvist mot dem genom att beakta de humana aspekterna av situationen. Alla former av barbari, onödiga våldshandlingar och orättfärdig aggression är förbjudet enligt islam. I en annan vers, varnar Allah Muslimerna för detta, och förklarar de under inga villkor bör falla i orättvisa:

Troende! Stå fasta på Guds sida som vittnen för rätt och rättvisa och låt inte avoghet mot människor förmå er att avvika från rättvisans väg. Gör rätt - det ligger gudsfruktan närmast; Gud är väl underrättad om vad ni gör. (Surat al-Ma'ida, 8)

Endast försvarskrig är tillåtet i islam

Adnan Oktar: hon betonar att det finns våld i islam. Tvärtom, det finns bara defensiva krig i islam. Det finns inga offensiva krig för attack och inga plötsliga erövringskrig. Det finns ingen sådan sak som att säga "kom, låt oss ta vår fiendes land eller ta dess mark". Om någon angriper dig, då försvarar du dig för att rädda ditt liv. Det är vad som hände. Alla krigen i tiden för vår Profet (saas) var defensiva. I Trench (Hendeks) krig, som framgår av namnet, byggdes det diken ifall de skulle bli attackerade. Varför annars omge sig av skyttegravar? Det enda syftet är att försvara sig. Människor på den tiden, som motsatte sig vår profet (saas), var okunniga, blodtörstiga psykopater inblandade i morden. Det fanns ingen polis i dessa dagar, ingen domare, ingen åklagare, inga domstolar, ingenting.

De hängde och slaktade som de ville. Vad skulle profeten (saas) göra? Det fanns de rena unga muslimska flickorna, barnen och deras mödrar, systrar. Deras fiender dök upp och sa "vi ska döda dem alla. Vi ska våldta och vanära dem alla". Och så kom de och dödade. Vad förväntades Han, profeten (saas) att göra? Självklart försvarade han dem alla. Det är en religiös plikt. Men hon frågar "varför försvarade han sig själv?" Vad är detta för en fråga? Om någon attackerade henne, skulle hon inte försvara sig själv? Låt oss se vad hon skulle göra om hon kontaktats av en psykopat? Självklart skulle hon också försvara sig. Vad skulle vara mer legitimt än det? Varje land och varje individ kommer att försvara sig mot attacker, rätten till självförsvar. Det är därför en mycket primitiv handling av denna kvinna att försöka attackera islam, koranen och religionen så okunnigt, att dra nytta av okunnigheten bland allmänhetens medlemmar (Adıyaman Asu TV, 5 April 2010).

Betydelsen av begreppet "Jihad"

Ett annat begrepp som förtjänar ett förtydligande i samband med vår diskussion är begreppet ”jihad”.

Den exakta innebörden av ”jihad” är ”insats”. Således, i islam ”att utföra jihad” är ”att visa ansträngning, att kämpa”. Profeten Muhammad (saas) förklarade att ”den största jihad är den en person bedriver mot sin lägre själ”. Det som menas med ”lägre själ” här är själviska önskningar och ambitioner.

Bedömt ur koranens synvinkel, kan ordet ”jihad” också betyda en kamp utförd på intellektuella grunder gentemot dem som förtrycker människor, behandlar dem orättvist, utsätter dem för tortyr och grymhet och kränker legitima mänskliga rättigheter. Syftet med denna kamp är att åstadkomma rättvisa, fred och jämlikhet.

Användning av begreppet "jihad" för aggressiva handlingar gentemot oskyldiga människor, som handlar om terror, är orättvist och en stor snedvridning av begreppets verkliga innebörd.

Att döda sig själv (begå självmord) är förbjudet i koranen

kundaklama, bombalama

One of the main purposes of terrorist bombings, arson attacks and other such vicious acts is to create fear, anxiety, insecurity and a sense of panic in people.

En annan viktig fråga som uppstod i kölvattnet under de senaste terroristangreppen mot USA är den om självmordsattacker. Vissa människor som är dåligt informerade om islam har gjort felaktiga påståenden om att islam, religionen av fred och kärlek, tillåter självmordsattacker, medans det i islam är förbjudet att döda både sig själv och andra människor. I orden, ”döda inte er själva” (Surat an-Nisa’, 29) har Allah deklarerat självmord som en synd. I islam är det förbjudet för alla att döda sig själv, oavsett anledning.

Att begå självmord, och utföra självmordsattacker och därmed orsaka tusentals oskyldiga människors död, är en total kränkning av islamisk moral. Allah säger i koranen att det är en synd att göra slut på sitt eget liv. Av den anledningen, är det omöjligt för någon som tror på Allah och håller sig till koranen att göra något sådant. De enda som kan göra något sådant är de som har en väldigt felaktig uppfattning av religionen, som inte har en aning om koranens sanna moral, som misslyckas med att använda sitt förnuft och samvete, som är under inflytande av ateistiska ideologier och som blivit hjärntvättade med känslor av hat och hämnd. Alla måste motsätta sig sådana handlingar.

And do not kill yourselves. Allah is Most Merciful to you.
(Surat an-Nisa', 29)

Muslimer måste kämpa genom kunskap och idéer

REPORTER: Ja, kan du tala lite om terror? Det sker självmordsattacker i Afghanistan. Är det accepterat i islam? Kan man utföra jihad genom att döda sig själv?

Adnan Oktar: Vilka skäl finns det för självmord? Först och främst, självmord är en synd. Att döda en oskyldig människa utan anledning är något som förtjänar en bestraffning av evigt helvete. Någon som dödar sig själv har dödat en människa och därmed begått en fruktansvärd synd, och eftersom han avviker utan ånger riskerar han att spendera evigheten i helvetet. Det är därför en muslim bör utbilda, snarare än att döda sig själv, och öka sina kunskaper, kärlek, tillgivenhet, medkänsla och styrka och gå och predika för folket. Det finns ingen anledning att gå och bomba människor. Gå och predika för dem, berätta för dem om islam. Det fanns en period, som ni vet, i vår profets (saas) tidiga år då han inte avslöjade sig själv. De började predika i hemlighet, och först senare öppet. De var förolämpade, förtryckta, misshandlade och blev svurna åt, de var alienerade och utsattes för sanktioner och de till och med övergav sitt land och immigrerade till ett annat. De predikade bland alla dessa många svårigheter, och muslimer måste predika på samma sätt, predika och förklara. Men de kan inte vara till någon nytta genom att bomba och hänga människor. Det är fel. Det är oförenligt med koranen, med de moraliska värderingarna av koranen, och med logik och förnuft.

Om de öppnar madrassas är det bra, masha'Allah. Låt dem beskriva tro och religion och tala om vetenskap. Den kan arbeta mot darwinism och riva dess filosofier och delta i seriösa intellektuella aktiviteter mot marxism, leninism, kommunism och fascism. Låt dem höja sina nivåer av kultur, bära fläckfria kläder och sprida moraliska dygder överallt. Det är sättet att sprida islam. Men det finns inget utrymme i islam att spilla blod från oskyldiga människor, det har ingenting med någonting att göra, att bomba dem och slita dem i bitar. Detta är saker vår profet (saas) aldrig uppmuntrat, och inget som har en plats i koranen, det introducerades senare fruktansvärt fult. Och de syndar genom dessa fula handlingar. Rätt sak att göra är att göra dessa madrassas till fredliga trädgårdar. Att etablera fina, moderna, madrassas, att undervisa och upplysa folk där, inte sant? Att sprida kärlek, fred, brödraskap, mänsklighet, iver att hjälpa andra, kort sagt, att undervisa och sprida moraliska dygder. Du kan inte sprida tron genom att bomba människor, det har exakt motsatt effekt. Terror är totalt skadligt. Men tron kommer genom verksamheter av de slag jag beskrivit spridas med snöbollseffekten och kommer leda till att de islamiska värderingarna kommer styra hela världen, Inshallah (Afghanistan Ayna, 12 December 2008).

Godhet, kärlek och mänsklighet i Islams historia

För att summera de fakta vi hittills har sett, islam är en religion av fred, kärlek och medkänsla. Denna sanning är accepterad av många icke-muslimska historiker och teologer. En av dessa är den brittiske historikern Karen Armstrong, en före detta nunna och expert på mellanösterns historia. I hennes bok, Heliga Kriget, som behandlar historien om de tre gudomliga religionerna gör hon följande kommentarer:

"…ordet islam kommer från samma arabiska rötter som ordet fred och koranen fördömer krig som en onormal situation opponerat Allahs vilja… Islam motiverar inte ett totalt aggressivt utrotningskrig… Islam medger att krig ibland är oundvikligt och ibland en positiv skyldighet för att avsluta förtryck och lidande. Koranen lär ut att krig måste vara begränsat och ske på ett så humant sätt som möjligt. Mohammad fick kämpa inte bara mot Mecka utan även mot de judiska stammarna i området, och de kristna stammarna i Syrien som planerade offensiven mot honom i allians med judar. Ändå fördömde inte Mohammad Bokens Folk. Hans muslimer var tvungna att försvara sig själva men de kämpade inte ett "heligt krig" mot sina fienders religion. När Mohammad sände sin Freedman Zaid i spetsen för den muslimska armén mot de kristna, sade han till dem att slåss tappert men humant för Allah. De fick inte ofreda präster, munkar och nunnor och inte heller de svaga och hjälplösa som inte kunde slåss. Det fick inte förekomma någon massaker av civila och inga träd fick skäras ner, inte heller några byggnader fick förstöras. 4

Kaliferna som efterträdde profeten Mohammad (saas) var också mycket känsliga i att utöva rättvisa. I erövrade länder, ledde både den inhemska befolkningen och de nytillkomna sina liv i fred och säkerhet. Abu Bakr (ra), den första kalifen, krävde att hans folk i dessa länder skulle anta en rättvis och medkännande attityd. Alla dessa attityder överensstämde med koranens värderingar. Abu Bakr (ra) gav följande kommando till sin armé före den första syriska expeditionen:

Stop, åh folk, så jag kan ge er tio regler att hålla i hjärtat: Begå inte förräderi, avvik heller inte från den rätta vägen. Du får inte förstöra, heller inte döda ett barn eller äldre man och kvinna. Förstör inte en palm eller bränn upp den i eld och klipp inte något fruktbart träd. Du får inte dräpa någon i flocken eller hjordarna, eller kameler, spara till ditt uppehälle. Du kommer sannolikt att passera människor som vigt sina liv åt monistiska tjänster, lämna dem till det vilket de vigt sina liv. Du kommer sannolikt likaså finna människor som kommer lägga fram måltider av många slag för dig. Du kan äta, men glöm inte nämna Allahs namn. 5

Omar ibn al-Khattab (ra), som efterträdde Abu Bakr (ra), var känd för hur han utövat rättvisa och gjort avtal med ursprungsbefolkningen i de erövrade länderna. Vart och ett av dessa kontrakt har visat sig vara ett exempel på medkänsla och rättvisa. Till exempel, i sin deklaration att bevilja skydd för kristna i Jerusalem och Lod, försäkrade han att kyrkorna inte skulle bli demolerade och garanterade att muslimerna inte skulle bedja i grupp i kyrkorna. Hazrat Omar (ra) garanterade samma villkor för de kristna i Betlehem. Under erövringen av Medain, i förklaringen om skydd som getts till Nestorian patriarken Isho'yab lll (650-660 e.Kr.), deklarerades det igen att kyrkorna inte skulle rivas och att ingen byggnad skulle omvandlas till ett hus eller en moské. 6Brevet som skrevs av patriarken till biskopen av Fars (Persien) efter erövringen är mest slående, på så sätt att det visar förståelse och medkänsla av muslimska härskare till Bokens Folk med den kristnes ord:

Till Araberna som Allah i denna tid givit regeringen av världen… förfölj inte den kristna religionen. Sannerligen, de främjar det, hedra våra präster och helgon av Herren och ge fördelar till kyrkor och monasteries. 7

Följande dokument av Omar (ra) visar oss den form av kärlek och medkänsla Allah medger sina män, under förutsättning att han antar de karaktärsdrag som beskrivs i koranen:

Detta är den säkerhet som "Umar, Allahs tjänare, befälhavare för de troende, ger till folket av Aelia. Han ger till alla, vare sig sjuk eller frisk, säkerhet för deras liv, deras ägodelar, deras kyrkor och deras kors och allt som rör deras religion. Deras kyrkor får inte ändras till boplatser, eller förstöras, inte heller ska dem eller deras privilegier på något sätt minskas, inte heller invånarnas kors eller några av deras ägodelar, inte heller ska någon begränsning tillföras dem i fråga om deras tro, inte heller ska någon av dem skadas.8

Alla dessa är mycket viktiga exempel som avslöjar förståelse av rättvisa och förståelse av sanna troende. I en vers beordrar Allah följande:

Gud befaller er att till den rättmätige ägaren återlämna det som ni fått er anförtrott och att, när ni dömer mellan människor, döma rättvist. Gott, ja, förträffligt är det som Gud förmanar er till. Gud hör allt, ser allt.
(Surat an-Nisa', 58)

Canon Taylor, en av missionsledarna i den anglikanska kyrkan, uttrycker i ett av sina tal skönheten som avslöjas i den islamiska moralen:

Det (islam) förde ut de grundläggande dogmerna ur religionen – enheten och storheten i Allah, att Han är barmhärtig och rättfärdig, att Han hävdar lydnad till Hans vilja, resignation och tro. Det proklamerade människans ansvar, ett framtida liv, en dag av dom, och akter vedergällning faller över de ogudaktiga, och verkställ skyldigheterna för bön, allmosor, fasta och välvilja. Det åsidosatte konstgjorda dygder, religiösa bedrägerier och dårskaper, perversa moraliska känslor och de verbala nyanserna av teologisk disputation. Det gav hopp till slaven, brödraskap till mänskligheten och erkännande till grundläggande fakta om människans natur.9

Radikalizm, terör

Jerusalem, which is sacred to Muslims, Jews and Christians, must be a place where all believers can remember Allah with joy and love.

Det falska påståendet att människor i erövrade länder konverterade till islam under hot har också blivit motbevisat av västerländska forskare, och den rättvisa och medkännande attityden hos muslimer har bekräftats. L. Browne, en västerländsk forskare, förklarar denna situation med följande ord:

Incidentally these well-established facts dispose of the idea so widely fostered in Christian writings that the Muslims, wherever they went, forced people to accept Islam at the point of the sword.10

kan dökmek, cinayt

Muslim rule in Spain came to an end in 1492 when Granada was conquered by the armies of King Ferdinand and Queen Isabella. In the picture above, the surrender of the city is depicted.

I sin bok, The Prospects of Islam, går Brown på med att säga att det verkliga motivet bakom muslimernas erövringar var broderskap inom islam. Den största majoriteten av de muslimska administratörerna, som har regerat över de muslimska länderna genom historien, fortsatte att behandla medlemmar av andra religioner med största medkänsla och respekt. Inom gränserna för alla islamiska stater, bodde både judar och kristna i säkerhet och åtnjöt frihet. 

Seljuk turkarnas regeringstid och Ottomanska imperiet var också märkt av islamisk rättvisa och barmhärtighet. I sin bok, The preaching of Islam, förklarar Thomas Arnold de kristnas villighet att komma under Seljuks styre på grund av denna inställning:

This same sense of security of religious life under Muslim rule led many of the Christians of Asia Minor, also, about the same time, to welcome the advent of the Saljuq Turks as their deliverers… In the reign of Michael VIII (1261-1282), the Turks were often invited to take possession of the smaller towns in the interior of Asia Minor by the inhabitants, that they might escape from the tyranny of the empire; and both rich and poor often emigrated into Turkish dominions.11

Denna samma känsla för säkerhet i ett religiöst liv under muslimskt styre, ledde många kristna av asiatisk minoritet att även, under ungefär samma tid, välkomna tillkomsten av Saljuq turkarna som deras befriare… Under Michael Vll (1261-1282) regeringstid blev turkarna ofta inbjudna av den asiatiska minoritetens invånare, att ta besittning inne i de mindre städerna, så att de kunde fly från tyranni av imperiet, och både rika och fattiga emigrerade ofta dit turkarna dominerade.

Malik Shah, härskare över det islamiska seldjukiska imperiet under dess ljusaste ålder, närmade sig människorna i de erövrade länderna med stor medkänsla och rättvisa och blev därmed ihågkommen med respekt och kärlek av dem. Alla objektiva historiker hänvisar till Malik Shahs rättvisa och medkänsla i sina verk. Hans medkänsla väckte också hjärtlig kärlek till honom av Bokens Folk. Av detta skäl, oöverträffat i historien, kom många städer under Malik Shahs styre av egen fri vilja. Sir Thomas Arnold nämner också Odo de Diogilo, en munk av St. Denis, som deltog i det andra korståget som den privata kaplan Louis Vll, och refererar i sina memoarer att rättvisa administreras av muslimer oavsett utsattas religiösa tillhörighet. Baserat på grafisk hänsyn av Odo de Diogilo, skriver Sir Thomas Arnold:12

kan dökmek, cinayt

Sultan Beyazid II was a devout Muslim. He welcomed the Jews who were fleeing from Spanish persecution, and afforded them the freedom to practise their religion in Muslim lands.

Situationen för de överlevande skulle ha varit fullständigt hopplös om inte synen av deras misär smälte hjärtat till medlidande hos Muhammadans. De tenderade de sjuka och befriade de fattiga och svältande med givmild frikostighet. Vissa köpte till och med upp franska pengar som grekerna fått av pilgrimerna genom våld och list och delade frikostigt ut det bland behövande. Så stor var kontrasten mellan den vänliga behandling pilgrimerna fått från (dem)…och grymheten till sina medkristna, Grekerna, som lade tvångsarbete på dem, slog dem och rånade dem på det lilla de hade kvar, resulterade i att många av dem frivilligt anammade sina befriares tro. Som den gamla krönikören (Odo de Diogiol) säger: ”De undvek sina trosfränder som hade varit så grymma mot dem och gick i säkerhet bland de otrogna som hade medlidande med dem, och som vi hörde, mer än tre tusen vände sig själva till turkarna när de drog sig tillbaka”.

Dessa uttalanden av historiker visar att muslimska administratörer, som verkligen antagit islams moral, alltid styrt med medkänsla och rättvisa. Likaså, vimlar historien från det Ottomanska imperiet, som styrde länder på tre kontinenter i århundraden, av exempel på rättvisa.

På det sätt som judarna bosatte sig i osmanska länder under tiden för Sultan Beyazid ll, efter att ha utsatts för massakrer och exil i de katolska kungarikena av Spanien och Portugal, är ett fint exempel på den medkänsla som islamisk moral för med sig. De katolska monarkerna som styrde mycket av Spanien under den tiden bringade allvarliga påtryckningar på de judar som tidigare hade levt under muslimskt styre i Andalusien. Medan muslimer, kristna och judar kunde leva sida vid sida i fred i Andalusien, försökte den katolska monarken tvinga hela landet att bli kristet, och förklarade krig mot muslimerna samtidigt som judarna blev förtryckta. Som ett resultat av detta, störtades den sista muslimska härskaren i Granadaregionen i södra Spanien 1492. Muslimer utsattes för fruktansvärd slakt och de judar som vägrade ändra sin religion sändes i exil

kan dökmek, cinayt

The conquest of Istanbul by Sultan Mehmet the Conqueror meant freedom for Jews and heterodox Christians who had been subjected to oppression for centuries by Roman and Byzantine rulers.

En grupp av dessa judar utan hemland sökte skydd i det Ottomanska riket och staten tillät dem att göra det. Den Ottomanska flottan, under befäl av Kemal Reis, tog med sig de landsflyktige judarna och de muslimer som hade överlevt slakten till Ottomanernas land.

De kristna samfunden levde under ett väl administrerat tillstånd som de inte hade under bysantinska och latinska perioder. De var aldrig utsatta för systematisk förföljelse. Tvärtom hade riket, och speciellt Istanbul, blivit en tillflyktsort för spanska judar som torterades. Människor blev aldrig islamiserade med tvång, islamiseringen skedde som ett resultat av sociala processer. 13

Ickemuslimer beviljades många rättigheter också i pre-ottomanska islamiska stater. Georgetown University’s professor i religion och internationella relationer John L. Esposito beskriver hur judar och kristna som kom under förvaltning av muslimska stater möttes med enorm förståelse:

För många ickemuslimska befolkningar i bysantinska och persiska områden, redan underkuvade utländska härskare, innebar islamiskt styre ett byte av härskare, de nya ofta mer flexibla och toleranta, snarare än en förlust av självständighet. Många av dessa populationer hade nu ökat lokalt självstyre och betalade ofta lägre skatter. Religiöst visade islam en mer tolerant religion, gav större religiös frihet för judar och inhemska kristna.14

Som framgår av dessa fakta, har muslimer inte vid något tillfälle i historien varit förtryckande. Tvärtom har de fört med sig fred och säkerhet till alla nationer och trosuppfattningar vart de än har gått. De har följt Allahs vers som säger: ”Dyrka Allah och associera ingenting med Honom. Var snäll mot dina föräldrar och släktingar och mot föräldralösa barn och de mycket fattiga, och till grannar som är släkt till dig och grannar som inte är släkt till dig, och kamrater och resenärer och dina slavar. Allah älskar ingen som är fåfäng eller skrytsam”. (Surat an-Nisa', 36). Och har uppfört sig väl mot alla människor. Kort sagt, vänskap, broderskap, fred och kärlek är grunden för koranens moral, och det är dessa överlägsna dygder som muslimer försöker följa (för fler ytterligare detaljer, se Harun Yahya’s Rättvisa och Medkänsla i Koranen).

Muslimer måste anta den tillgivenhet vår profet (saas) modellerar

Adnan Oktar: Bokens Folk är ett ämne som uttryckligen anges i koranen. Det är inget som är okänt. Vissa okunniga människor tänker på Bokens Folk med idén om att "de bör dödas var de än är, bombade var de än är. Deras bröllop borde stormas och alla dödas, oavsett om det är kvinnor och barn". Men det är en synd. Det finns inget utrymme för det i islam. Islam innebär ömhet och medkänsla. De litar på oss. Insha'Allah, de kommer att vara under vårt beskydd när tiden är inne för den turkisk-islamiska unionen. Se här, från texten av en överenskommelse mellan kristna och muslimer under Hazrat Omars (ra) tid. Fördraget mellan muslimer och kristna i Hira säger "om en av dem är försvagad – någon av de kristna - eller blir gammal eller lider av någon sjukdom, eller blir fattig när han en gång var rik, då kommer han eller hans familj få hjälp av statskassan så länge de lever i islamiska länder". Det finns inget prat om dödande, slaktande, bombningar eller hat, finns det?

Med andra ord, om de grundar sig på tiden för Allahs sändebud (saas) och koranen, är det de gör fel. Enligt koranen, och Sunnan av- och de metoder som används av Allahs sändebud (saas), var praxis denna, se "om en av dem är försvagad –någon av de kristna – eller blir gammal eller lider av någon sjukdom, eller blir fattig när han en gång var rik…" med andra ord, detta är något utöver det vanliga, är det inte? Det gällde också hans egna medborgare, men var noga implementerat för de kristna "då får han eller hans familj hjälp av statskassan så länge de lever i islamiska länder". Det överlämnade dokumentet som upprättats för kristna, judar och zoroastrians boende i Debil – en Armenisk stad – under sin fångenskap under Hazrat Uthmans (ra) tid, garanterade att gudstjänstlokaler skulle skyddas. Skadade kyrkor fick lov att repareras, och tillåtelse gavs alltid för att bygga nya synagogor och kloster. Ett kloster som hade blivit nedbränt återbyggdes av patriarken Mar Amme under Hazrat Uthmans (ra) tid. Det finns inga bombningar där, finns det? Inget dödande eller slaktande. Deras gods och land garanterades också. De kunde inte tvingas att konvertera. Ingen kunde komma mellan dem och deras lagar (Gaziantep Olay TV, 23 January 2010).

Those who believe and do not mix up their belief with any wrongdoing,
they are the ones who are safe
(Surat al-An'am, 82)

Footnotes

2. Ramuz El Ehadis, Cilt 1, 84/8

3. Ramuz El Ehadis, Cilt 1, 76/12

4. Karen Armstrong, Holy War, MacMillian London Limited, 1988, p. 25

5. Majid Khoduri, İslam'da Savaş ve Barış, Fener Yayınları, İstanbul, 1998, s. 123 ; Taberi, Tarih I, 1850

6. Hamidullah, Mecmuatü'l-Vesaik, 195-197

7. Frend, 289; Hamidullah, İslam Peygamberi, II. 920; Levent Öztürk, Asr-ı Saadetten Haçlı Seferlerine Kadar İslam Toplumunda Hıristiyanlar, İz Yayıncılık, istanbul, 1998, s. 55

8. Yrd. Doç. Dr. Orhan Atalay, Doğu-Batı Kaynaklarında Birlikte Yaşama, Gazeteciler ve Yazarlar Vakfı Yayınları, İstanbul, 1999, s. 95; Hamidullah, El-Vesaik, s. 380-381, No: 358

9. History of Latin Christianity, c. II, s. 216-217, İslam Kültür Atlası, İsmail Rai el-Faruki, Luis Lamia el-Faruki, çeviri: Mustafa Okan Kibaroğlu-Zerrin Kibaroğlu, İnkılab Yayınları, 1997, s. 222

10. L. Browne, The Prospects of Islam, s. 11-15, s. 269-270

11. Yesevizade, Sevgi Peygamberi, Hakikati Arayış Neşriyatı, Ankara, 1996, s. 272-273; Sir Thomas Arnold, The Preaching of Islam, s. 97; Finlay: 4A History of Greece, III, 358-9; J. H. Krause: "Die Byzantiner des Mitte latters", Halle, 1869, s. 276

12. Osman Turan, Türk Dünya Nizamının Milli, İslami ve İnsani Esasları, Cilt 2, s. 138

13. F. Emecen, K. Beydilli, M. İpşirli, M.A. Aydın, İ. Ortaylı, A. Özcan, B. Yediyıldız, M. Kütükoğlu, Osmanlı Devleti ve Medeniyeti Tarihi, İslam Tarih, Sanat ve Kültür Araştırma Merkezi, İstanbul, 1994, s. 467

14. John L. Esposito, The Islamic Threat: Myth or Reality, Oxford University Press, New York, 1992, s. 39

3 / total 8
Ni kan läsa Harun Yahyas bok Islam Fördömer Terrorism online, dela den på sociala nätverk som Facebook och Twitter, ladda ned på din dator, använda den till era hemläxor och hemtentor, publicera, kopiera eller reproducera på era egna hemsidor eller bloggar helt gratis, utan några som helst upphovrätts avgifter, så länge ni hänvisar denna hemsida som referens.
Om denna hemsida | Gör till din hemsida | Lägg till favoriter | RSS Feed
All material kan kopieras, skrivas ut och distribueras genom hänvisning till denna hemsida
(c) All publication rights of the personal photos of Mr. Adnan Oktar that are present in our website and in all other Harun Yahya works belong to Global Publication Ltd. Co. They cannot be used or published without prior consent even if used partially.
1994 Harun Yahya www.harunyahya.com
page_top